
Efter att ha pendlat 110 mil denna vecka precis som jag gjorde förra veckan, kände jag för att unna mig ett glas rött, samt Idol på tv. Jag har haft en jätte bra vecka och jag är glad att jag har ett jobb som jag trivs med. Mina arbetskamrater är helt suveräna killar och så snälla. Lika vår leader of the pack hon är oxå kanon. Nu när jag har lärt mig fler och fler moment så fungerar det bra när vi roterar och det blir ju inte så enformigt. Det har fungerat bra här hemma för min sambo och vår kära dotter oxå. :)
I dag bjöd min sambo oss på lunch ute och sen åkte vi till Socken och det är så roligt att träffa honom. Han har varit en del av familjen i är det 16 år eller något sånt? Och jag saknar att det inte är på samma sätt längre, i alla fall funderar jag ju på att köpa mig en ny bil och en disel så jag fick lite expert tips kan man säga. ;) Eftersom jag trivs så helt suveränt på jobbet & verkar bli kvar där så är ju billigare färdmedel något som behövs.
En av killarna på jobbet tipsade mig om en övernattningslägenhet för endast 1500 i månaden, snällt av honom men när skulle jag då se min familj? :) En fundering jag har efter dessa 2 veckor på nytt jobb är? Hur kommer det sig att vissa människor man träffar har man superlätt att prata med och det känns som man känt varandra tidigare, medans man med andra får tunghäfta? Med snygga personer kan det ju i och för sig alltid vara svårt att prata. ;)
Till min kära mamma som inte ser så pigg ut så hoppas jag att vi inte störde ditt tillfrisknande med vårt besök. Krya på dig!!
Till er andra njuuut av helgen nu!